Efter andra världskriget byggde Sverige upp ett starkt territorialförsvar baserat på allmän värnplikt. Sverige skulle bara ställa upp på militära operationer utomlands på mandat från FN:s säkerhetsråd, och inte bli part i en inbördes konflikt.
Nu har man helt gett upp detta och med kriget i Afghanistan bildades ett helt nytt mönster. Svensk trupp ställs nu under Nato-ledning utan tydligt mandat från FN och Irak, Afghanistan, Libyen, Mali är exempel. Omkring 10 000 svenska officerare och soldater har deltagit i det 20-åriga kriget i Afghanistan. Sverige saknar egna nationella intressen att försvara och motiven för internationella militära insatser har varit lojalitet med USA och i fallet Mali med Frankrike. När Sverige deltar i stora väst-ledda militärövningar blir det även en del i förberedelser för interventioner i andra länder.
Denna militäraktivism har i dag som effekt i Sverige att underminera alliansfriheten och minska respekten för folkrätten och FN-stadgans våldsförbud. När militära styrkor krigar i tiotals år byts gamla normer om vikten att bygga upp ett starkt försvar av Sverige ut mot interventioner i andra oftast fattiga länder. Det innebär ju också att svensk militär får omfattande politiskt inflytande Detta ökar risken för Sveriges befolkning både för direkta anfall och av försvagning av den långsiktiga satsningen på sjukvård och självförsörjning vid olika inhemska och internationella kriser.
Idag hyllas militärer i Sverige på ett sätt om inte förekommit tidigare.
Källa: https://www.alliansfriheten.se/militaraktivismen-nytt-normaltillstand/#more-26625