Hansa15 januari, 2016Geopolitik, Kongo
Via Facebook har jag tagit del av en artikel i Forskning och Framsteg 2014-12-29 om den forskning om god samhällsstyrning, som pågår vid Göteborgs universitet. Här redovisar jag några resultat.
I Kongo funderar jag av och till på hur samhället fungerar, att det inte är som i Sverige förvånar väl ingen. Nästan halva befolkningen räknas ju till de fattiga. Men det finns en medelklass och en elit, som har det ganska bra. Om de blir sjuka åker många till Frankrike för att få ordentlig vård. Andra, som som inte kan få fram t ex 100 Sek till behandling och vård, lämnas helt utan samhälleligt stöd. Familjen får gripa in. Om de inte har medel, och det finns många med mycket mycket små resurser, får den sjuke klara sig bäst hen kan.
För ett väl fungerande samhälle behövs mer än val och demokratiska institutioner. Enbart demokrati räcker inte. Det krävs en samhällsstyrning av god kvalitet med pålitliga, icke-korrupta och kompetenta offentliga institutioner. Detta är svårt att få till genom reformer eller politiska beslut och det tar lång tid. En stor plåga i länder med svag samhällsstyrning är korruption. Länderna i Afrika har störst problem med korruption och Kongo verkar inte vara något undantag. Ska korruption bekämpas måste det ske i stor skala och samtidigt. Det finns fyra mekanismer som verkar kunna bidra till att kvaliteten på samhällsstyrning ökar i ett samhälle. Det är ett fungerande skattesystem. Om folk uppfattar, att man inte betalar för den offentliga verksamheten, så bryr man sig mindre om var dessa pengar hamnar. I stater där naturfyndigheter eller biståndspengar finansierar stora delar av statsbudget bryr sig folk inte så mycket om vad som händer med pengarna. Om man känner att man får del av skatterna i offentliga tjänster mm ökar kvaliteten på samhällsstyrning. Där många betalar inkomstskatt kollar medborgarna själva eller via organisationer. En annan faktor av betydelse är merokrati: Om man bara delvis anställs utifrån kompetens och det viktiga är att ha släktingar, rätt etnicitet, rätt kön, tillhöra rätt parti eller ha rätt kontakter, så fungerar samhället sämre. Meritokrati existerar väl i alla länder, men det finns förstås skillnad i grad. Forskarna vid Göteborgs universitet nämner också betydelsen av ett rättvist och fritt utbildningssystem. Länder där alla barn får någorlunda rättvis chans i utbildningssystemet har många fördelar. Slutligen nämns jämställdhet i det politiska systemet. Ju fler kvinnor parlament och regering har desto bättre förutsättningar.
På sikt är det en utveckling på gång här, men det tar lång tid.