Jared Kushners obegripliga plan för fred mellan Israel och Palestina
LÄNK Här finns inlägget i FB-gruppen Israel-Palestina-konflikten, som jag tar mig friheten att lägga in här.
Mellan måndag och onsdag förra veckan, på Four Seasons Hotel i Manama
i kungadömet Bahrain, har den Kushner-ledda konferensen äntligen gett
oss en inblick i vad Donald Trumps ”århundradets avtal” handlar om.
Trumps svärson och särskilda rådgivare Jared Kushner har en helt igenom
ekonomisk plan i åtanke; ett till synes mycket generöst bidrag till
palestinierna på Västbanken och Gazaremsan på 28,000,000,000 dollar och
ytterligare 22,000,000,000 dollar till Egypten, Libanon och Jordanien –
för att skapa 1,000,000 nya palestinska jobb och bygga upp
palestiniernas ekonomi. 5,000,000,000 dollar är även tänkta att bekosta
en bro mellan Gazaremsan och Västbanken. Problemet är bara att man inte
vet riktigt vem eller vilka som ska stå för notan och att ekonomin
förmodas byggas upp under pågående samt en utökad ockupation och
annektering.
Nummer ett är säkerhet
Men har vi egentligen blivit klokare? Kushner tycks hoppas på att
Gulfstaterna och privata investerare ska betala för kalaset, men inget
är bestämt i nuläget. Man har heller inte pratat om några politiska
lösningar på konflikten – vilket Internationella Valutafondens
samarbetsvilliga direktör Christine Lagarde menar är en nödvändighet för
ett framtida ekonomiskt uppsving – mer än att Jared Kushner under
konferensen sade:
”Jag tror att vi alla måste erkänna att om det
någonsin ska bli ett avtal, så kommer det inte gå i linje med det
arabiska fredsinitiativet. Det kommer att hamna någonstans mellan det
arabiska fredsinitiativet och den israeliska positionen. Och vi behöver
fundera över vilka som är de fundamentala sakerna som är underliggande
och viktiga. Nummer ett är säkerhet. Jag tror att den israeliska
befolkningen och den palestinska befolkningen och den större
Mellanöstern i nuläget månar om att ha säkerhet. Ju mer säkerhet man
har, ju friare flöde av varor och friare flöde av människor får man,
vilket jag vet är en stor sak för palestinierna.”
Lågintensiv militär terror
Säkerhet för alla låter ju bra, men hur kan man både skapa
säkerhet för de olagliga cirka 630.000 bosättarna OCH palestinierna?
Bosättarnas närvaro på Västbanken är det som kräver en lågintensiv
militär terror från Israels sida för att man ska kunna garantera deras
säkerhet. Det kännbara förtrycket i nattliga räder, godtyckliga
gripanden och psykologisk samt fysisk tortyr och allehanda hot är
förebyggande åtgärder som syftar till att skrämma och demoralisera den
palestinska civilbefolkningen att inte göra något stort uppror mot
bosättarna – vilket i regel alltid äger rum i områden där man flyttar in
en civilbefolkning på ockuperat område.
Trump-administrationen har
gjort klart att de inte ser på ockupationen som olaglig och tvärtom
uppmuntrar de annekteringen av Östra Jerusalem, syriska Golanhöjderna
samt en utökad annektering på Västbanken.
*Ekonomisk tillväxt utan ockupation
Ekonomisk tillväxt utan ockupation
Dessutom – enligt den
före detta palestinska ekonomiministern Mazen Sinokrot – har
Världsbanken väldigt tydligt klargjort i sin vanliga rapportering att
den palestinska ekonomin kan växa med 15 procent per år om belägringen
av Gaza och Västbanken upphör. Sinokrot menar att man endast i
Jordandalen lätt kan skapa 100,000 nya jobb om Israel skulle ge åtkomst
för palestinierna att skapa samt utvidga sina företagsmässiga och
sociala verksamheter där.
61 procent av Västbanken (Area C) är i
nuläget helt oåtkomlig för palestinier att starta upp något alls på. I
nästan 100 fall av 100 får man inte ens byggnadstillstånden som krävs.
Förlusten av Area C beräknas orsaka en årlig ekonomisk förlust på cirka
480,000,000 dollar och en arbetslöshet åt 110,000 palestinier. På de
övriga cirka 40 procenten av ytan kan det ta upp till 20 år att få
byggnadstillstånd och tillstånd för att expandera.
Vidare
kontrollerar Israel allt vatten på Västbanken via vattenföretaget
Mekorot och låter palestinierna nyttja 15 procent av de totala
resurserna medan Israel och bosättningarna stjäl 85 procent. I Gaza
befinner sig 35 procent av den bördiga jordbruksmarken inne i
buffertzonerna, vilket är förenat med livsfara att beträda. Den övriga
åkermarken besprutas då och då av israeliska flygplan med ogräsmedel –
och bara vid ett enstaka tillfälle 2018 orsakade en sådan besprutning en
palestinsk förlust på 1,300,000 dollar.
Oavsett pengar man
eventuellt skulle ösa över palestinierna slår Israel sönder
infrastrukturen genom att förhindra export och import av gods. De har
genom 1994 års Parisprotokoll fått direkt access till den palestinska
marknaden på Västbanken samt till att begränsa den israeliska marknaden
för palestinska företagare. Israel har också fått rätten att ta ut höga
skatter från palestinska entreprenörer.
Arabvärlden mer splittrad
Arabvärlden mer splittrad
Palestinska Myndigheten har i
starka ordalag bojkottat konferensen och de har till och med arresterat
en palestinsk företagare från Hebron för att ha deltagit i den. Israel
deltog inte. Inte heller politiker och tjänstemän från europeiska
länder, Ryssland eller Kina – som annars är frikostiga med bidrag.
En del av representanterna för Förenade Arabemiraten, Bahrain och
Saudiarabien är entusiastiska över Kushners förslag, men hur det ska
funka i praktiken är det nog ingen som riktigt vet. Dessutom är det inte
första gången någon har fått en idé om en ekonomisk plan för fred – och
misslyckats. Men arabvärlden har blivit något mer splittrad, bland
annat rev man ner Bahrains flagga på deras ambassad i Irak i samband med
konferensen.
Nu kan USA säga att de har kommit med ett generöst
erbjudande som de bakåtsträvande palestinierna inte vill veta av. Israel
kommer väl förmodligen heller aldrig sluta prata om det när de ska
betona hur det varje gång är palestinierna som bromsar en välbehövlig
fred – när det i själva verket bara handlar om att man inte låter sig
mutas för att förlora sin rätt till självbestämmande.
Fredrik Wadman,
som driver Facebookgruppen ”Israel-Palestina-konflikten” och nyligen
besökte Israel och Palestina tillsammans med Studieförbundet Bilda.