Jag har hittat en undersökning om hur några få västerländska nyhetsbyråer skapar vår uppfattning i geopolitiska, internationella händelser. De rapporterar om samma ämnen. De har ett enormt inflytande. Jag tycker det är värdefullt att få en inblick i detta och därmed möjlighet att själv forma en mer allsidig uppfattning om geopolitiska och internationella frågor.
Rapporten finns på Globalresearch. https://www.globalresearch.ca/propaganda-multiplier-global-news-agencies-western-media-geopolitics/5670371
Den viktigaste informationskällan är nyhetsartiklarna från nyhetsbyråer baserade i New York, London och Paris. Nästan anonyma nyhetsbyråer ger på så sätt nyckeln till världshändelserna. Detta innebär att västmedier ofta rapporterar om samma ämnen, även med samma formulering. Dessutom använder regeringar, militär- och underrättelsetjänster dessa globala nyhetsbyråer för att sprida sina meddelanden runt om i världen.
Swiss Propaganda Research hur gjort undersökning hur vår uppfattning om geopolitiska och internationella händelser skapas. Den har dock några år på nacken, men är fortfarande helt aktuell. Jag har översatt och sammanfattat några delar.
En schweizisk medieforskare påpekar:
”Nyhetsbyråerna är de viktigaste leverantörerna av material till massmedia. Inga dagliga medierapporter kan hanteras utan dem. Så nyhetsbyråerna påverkar vår image av världen; framförallt får vi veta vad de har valt. ”(Blum 1995, s. 9)
Hur ser då mediesystemets osynliga nervcentral ut?
Det handlar i stort sett om tre stora nyhetsbyråer:
AP – American Associated Press i New York, som tillhör USA:s mediebolag. De har över 4 000 anställda över hela världen och utnyttjas av 12 000 internationella medier och når fler än halva jordens befolkning varje dag.
AFP – French Agence France-Presse i Paris med ca 4 000 anställda och sänder ut mer än 3 000 historier varje dag i hela världen.
Reuters i London, en privatägd nyhetsbyrå, köptes upp av den kanadensiska medie-entreprenören Thomson 2008, en av de 25 rikaste personerna i världen. De har över 3 000 anställda.
Många länder har sina egna nyhetsbyråer, men när det gäller internationella nyheter förlitar de sig i verkligheten på dessa tre globala byråer och helt enkelt kopierar och översätter deras rapporter.
Korrespondenternas roll
Byråbidragen inkorporeras utan att det anges eller så skrivs de delvis om för att få dem att verka som ett redaktionellt bidrag. Dessutom läggs ofta olika visualiseringstekniker till agenturrapporterna. Ej offentliggjorda byrårapporter berikas med bilder och grafik och presenteras som omfattande rapporter.
Den redaktör som arbetar med nyhetsrapportering behöver bara välja några textpassager på skärmen som hen anser nödvändiga och omorganisera dem samt utökar sedan texten omkring detta.
Beroendet av de globala byråerna skapar en en slående likhet i internationell rapportering. Ofta förekommer samma ämnen, och många innehåller t o m samma fraser – ett fenomen som annars skulle associeras med ”kontrollerade medier” i auktoritära stater.
Otaliga medier har inga egna utländska korrespondenter, andra har endast ett fåtal egna, så de förlitar sig helt på globala medier för utländska nyheter.
Journalistikens första lag
Den tidigare AP-journalisten Herbert Altschull säger: ”I alla pressystem är nyhetsmedierna instrument för dem som utövar politisk och ekonomisk makt. Tidningar, tidskrifter, radio- och tv-stationer fungerar inte självständigt, även om de har möjlighet att självständigt utöva makten. ”(Altschull 1984/1995, s. 298).
I den meningen är det logiskt att våra traditionella medier – som främst finansieras genom reklam eller staten – representerar de transatlantiska geopolitiska intressena, eftersom både reklamföretag och staterna själva är beroende av den amerikanska dominerade transatlantiska ekonomiska och säkerhetstekniska strukturen.
Dessutom är våra ledande media och deras nyckelpersoner – enligt Chomskys ”socialisering” – ofta själva en del av de transatlantiska eliternas nätverk. Några av de viktigaste institutionerna i detta sammanhang är USA:s råd för utrikesförbindelser (CFR – Council on Foreign Relations ), Bilderberg-gruppen och den Trilaterala kommissionen.
Nyhetsbyråernas centrala roll förklarar också varför, vid de geopolitiska konflikterna, de flesta medier använder samma ursprungliga källor. Till exempel har ”Syriska observatoriet för mänskliga rättigheter” fått en dominerande roll. Det är en tvivelaktig enmansorganisation med säte i London, finansierad från brittiska regeringen och USA. Några frågor direkt till operatören ställdes sällan, eftersom hen var svår att nå, även för journalister. Observatoriet levererade sina berättelser till globala byråer, som sedan vidarebefordrade dem till tusentals medier, vilka sedan i sin tur ”informerade” hundratals miljoner läsare och tittare över hela världen. Någon fråga om vilka som verkligen finansierade det ställdes sällan.
Fallstudie över information om det syriska kriget’
Swiss Propagande Research gjorde en fallstudie. De undersökte hur Syrien-kriget nyhetsbehandlades av nio dagstidningar från Tyskland, Österrike och Schweiz under perioden 1 – 15 oktober 2015. De första två veckorna efter Rysslands direkta ingrepp i den syriska konflikten. Sammanlagt analyserades 381 tidningsartiklar.
Resultatet blev att 70% till 80% utgjordes av artiklar från nyhetsbyråer och redaktionella rapporter baserade på byråmaterial. Dessa proportioner överensstämmer med tidigare medieundersökningar. Några undersökande rapporter påträffades inte.
55% var rapporter från nyhetsbyråer, 23% utgjorde redaktionella rapporter, baserade på byråmaterial, 9% bakgrundsrapporter, 10% åsikter och gästkommentarer, 2% intervjuer med experter och politiker etc samt, 0% baserat på undersökande forskning, som avslöjar ny information eller sammanhang
Vidare undersöktes centrala uttalanden för att bedöma i vilken riktning de redaktionella åsikterna och gästkommentarerna gick:
82% var USA/Nato vänliga, 16% neutrala eller balanserade, 2% var övervägande USA/Nato kritiska.
För att se hur tidningarna själva identifierade propaganda från de två geopolitiska konfliktsidorna USA/Nato eller Ryssland undersökte de hur de använda ordet propaganda och ordkombinationer därav. Nästan alla rapporter från byråerna ansåg att information från den ryska sidan enbart var propaganda, medan inte några från USA/Nato betraktades som propaganda.
85% identifierades som propaganda från den ryska sidan, 15% ansågs vara neutrala eller obestämda, 0% ansågs vara propaganda från USA/Nato.
För min del tycker jag det är skrämmande vilken desinformation vi utsätts för i geopolitiska frågor. Det är löjligt att höra hur svenska tidningar och journalister skryter med vilken saklig och opartisk information de ger. Sedan pågår försök att censurera bort neutral information i sociala medier.
Åter till sidan till inlägg