Leopolds vålnad del 2
Här ska jag ge lite glimtar om det skräckvälde som Leopold kunde genomföra i Kongobäckenet. Det är ofattbara grymheter och allt finns dokumenterat i boken och dess källreferenser.
Stanley och Kongofristaten
Henry Morton Stanley ledde ett erövringståg med 356 afrikaner och tre vita tvärs över den afrikanska kontinenten 1874 – 1877 och upptäckte (!) Kongofloden. Gruppen bar bl a med sig åtta ton vapen och förstörde mängder av byar utmed sin väg. Stanley var beväpnad med de då mest moderna vapnen och de infödda hade båge, pil och spjut. Ibland hade de några uråldriga musköter.
Stanley anställdes av Leopold 1878 för att bygga upp kolonin. Som med alla koloniala erövringar fanns inte någon föreställning om att i Kongobäckenet fanns helgjutna samhällen som alla hade sin egen kultur och historia. Mer än 450 avtal upprättades med hövdingar, som i gengäld inte fick just någon ersättning. Många hövdingar hade inte det minsta begrepp av vad de skrev under. De förband sig att avträdde överhögheten över sin mark och alla suveräna styrelserättigheter för alltid. De gav bort rättighet att ta upp tullavgifter och lovade att hjälpa till genom arbete och på annat sätt.
Skräckväldet
Stanley anlade fler och fler stationer utmed floden. De var en kombination av militärbas och insamlingsplats för elfenben. Många afrikaners tvångsuttogs till militärtjänst, officerare och underofficerare var enbart vita och de meniga var afrikaner. Militären brände ner och dödade i de omgivande byarna. Vita officerare sköt bybor, ibland för att skrämma överlevande till tvångsarbete och ibland enbart som sport. Arbetskraften var slavar i alla åldrar och av båda könen. För afrikanerna rådde fullständig laglöshet. Tvångsarbete var regel. Eftersom inga vägar fanns tvingade man afrikanerna att bära tunga bördor långa sträcker. Bärarna var sammanlänkade med halskedjor och de fick minimalt med mat.
Råvaror – Gummi
I början av 1890-talet började en världsomfattande efterfrågan på gummi, som fick allt större spridning, och kunde användas till massor av produkter. Industriell tillverkning krävde mer och mer av varan. Priset stegrades under hela 1890-talet. I Kongofristatens regnskogar vimlade det av vilda gummiväxter, som ringlade sig högt upp ibland trädkronorna. Nu kunde Leopold göra enorma vinster. Växterna krävde ingen odling, gödning eller maskiner utan enbart arbetskraft. Det var ett mödosamt och fysiskt plågsamt arbete att klättra i träd och samla sav. Arbetaren tvingade leva långa tider långt från sin hemby i regnskogen. Genom att ta gisslan i byarna tvingades hövdingarna säkra att det antal kilo gummi tjänstemännen krävde levererades. Missade man något blev många dödade som varning till de andra. Ett otäckt slavarbetarsystem.
Det förekom modigt afrikanskt motstånd men alla slogs ned, fast det varade i åratal. Kongostaten existerade 1878 till 1908 då den såldes till Belgiska staten.
Folkmord
Kongofristaten innebar ett av de största folkmorden vi känner till. Det omfattade 10 miljoner människor och den blodigaste perioden skedde mellan 1890 till 1910.
Hela den europeiska koloniala eran innebar att i stort sett samma terrormekanismer och rasism som i Kongofristaten praktiserades av Frankrike, England, Holland, Tyskland, Portugal.